Kulturparken Småland i Växjö håller i “En kväll med Carl Johan De Geer” onsdagen den 14 maj. Visningen av filmerna Med Kameran som tröst, del 2 och Mormor, Hitler och jag sker i samband med konstnärens utställning “Släkten och slavarna” som berättar hans släkts involvering i slaveriet på 1600-talet. Curaterat av Petter Ericsson.
Filmprogram:
Verk ur Filmforms distributionskatalog
Med kameran som tröst, del 2
Carl Johan De Geer
2004, 01:16:00
Mormor, Hitler och jag
Carl Johan De Geer
2001, 00:17:00
Möt filmskaparen Carl Johan De Geer. Vi visar de prisbelönta filmerna ”Mormor, Hitler och jag” (17 min) och ”Med kameran som tröst, del 2” (70 min). I de båda dokumentärfilmerna utforskar De Geer sin uppväxt och behandlar frågor kring arv och livet som det blev. Och som alltid färgas berättelserna av Carl Johan De Geers oefterhärmliga blandning av allvar och finurlig humor. Mellan filmerna samtalar Carl Johan De Geer med Petter Ericsson, tidigare filmskribent och programansvarig Kulturparken Småland.
Filmvisningen och samtalet sker med anledning av utställningen Släkten och slavarna som visas under våren på Utvandrarnas hus. Utställningen kan besökas under kvällen.
I Carl Johan De Geers utställning Släkten och slavarna har möbler, tyger och bilder sammanfogats till sju olika installationer. De berättar om konfrontationen med den egna släktens involvering i slaveriet på 1600-talet. Det handfasta arbetet, att spika och snickra på installationerna, kan ses som ett sätt att bearbeta denna omskakande upptäckt.
Bakgrund
Carl Johan De Geers konstnärliga praktik kan ses som en metod för bearbetning av den omskakande upptäckten kring släktens involvering i slaveriet. Louis De Geer, även kallad ”den svenska industrialismens fader”, var en framgångsrik affärsman som öppnade upp nya marknader för svensktillverkade produkter, men också ett barn av sin tid – då slavhandel var ett sätt att tjäna stora pengar. Norr om Ghanas huvudstad Accra finns än idag slavfortet Cape Coast Castle, tidigare kallat Carolusborg, som vittnar om släktens del i historien.
”Kan en vit svensk man berätta om Sveriges del av slavhandeln på 1600-talet? Tveksamt. Men – begrepp som appropriering, representation, identitetspolitik försvann för mig vid mötet med brasilianaren Antonio Geraldo Costa, som berättade att han var ättling till en afrikan som Louis De Geer lät frakta med slavskepp till Brasilien på 1600-talet. Costa sa att hans förfäders hemska öde för alltid är förknippat med efternamnet De Geer.”
/Carl Johan De Geer
Släkten och slavarna kan ses på Utvandrarnas hus fram till 25 maj 2025. Utställningen är producerad av Norrköpings Konstmuseum.