FILMFORM RE:VIEW är tillbaka under våren med ett program signerat Dagmar Brunow, lektor i filmvetenskap vid Linnéuniversitet. Filmprogrammet undersöker begreppet arkivfeminism med Filmforms samling som en källa för utopiskt tänkande och stilla reflektion bortom förhärskande patriarkala begränsningar i den egna samtiden. FILMFORM RE:VIEW är ett format där externa personer och institutioner från olika delar av kultur- och forskarvärlden bjuds in att fördjupa sig i samlingen. Utifrån egna intresseområden och frågeställningar sammanställs ett filmprogram som sedan visas i form av en öppen filmvisning på Filmform.
OBS: evenemanget har fri entré men föranmälan krävs då antalet platser är begränsat. OSA genom att maila till info@filmform.com
Med tack till Dagmar Brunow. Filmform drivs med verksamhetsstöd från Kulturdepartementet via Konstnärsnämnden samt från Kulturrådet.
Filmprogram:
Titlar distribuerade av Filmform
Vardagssekvenser – Lena
Ann Rosén
1997, 00:01:35
It Takes a Million Years to Be a Woman
Sisters of Jam (Artist group)
2010, 00:12:22
The Life of a Sailor's Wife
Ann-Sofi Sidén
1986, 00:06:00
TAKE OFF
Gunvor Nelson
1972, 00:10:00
MAN
Maja Ray Borg
2016, 00:12:25
Nine Speeches on Violence by Three Wise Men - Arhe No. 3
Sander Cecilia Neant-Falk
2011, 00:04:28
Virginia Woolf
Catti Brandelius
2007, 00:02:05
Pass This On
The Knife (Artist group)
2003, 00:03:45
Sounding the archive – ljudspåret som feministisk minnesplats
Experimentfilm som feministiskt arkiv och som arkiv för feministisk praktik. Sounding the archive är en djupdykning i Filmforms arkiv. Ett arkeologiskt projekt kring arkivet som resonansbotten. Ett projekt kring filmernas ljudspår som minnesplats. Ljudspåret skapar ett arkiv för feministiska röster, tankar och idéer. Och tar med historien (herstoryn) för att peka mot framtiden. Experimentfilmen blir till möjlighetsrum. Bortom den manliga blicken (ibland). För solidaritet och systerskap (ibland). Ett utforskande av filmskaparens relation till omvärlden, av egna rum, av manlighet, av begär, av normativa kroppar.
– Dagmar Brunow